November – du mordor

Det jag tänker på just i dag är inte särdeles unikt eller speciellt för just mig. Jag tror det är ett ganska universellt fenomen, speciellt för finländare. Kanske speciellt finländare i min ålder. Jag vet inte, men jag tänker att jag upplever det varje höst hos mina bekanta.

Visst, höstdepressionen.

Hela förra veckan var en enda grå massa här i Göteborg. Det var dimmigt, allt var tusen nyanser av grått och regnet piskade vågrätt. Hela förra veckan var också min flickvän här. Hur de två sakerna korrelerade? Rätt dåligt. Det hela slutade med att vi var tvungna att skrika till varandra att vi måste sluta sura.

Igår när jag vaknade sken däremot solen. Och vilken skillnad, bara att öppna ögonen kändes lättare, det var som att kroppen anade solen utan att synnerven ännu fått tag på vad som försiggick. Och vilken bra dag det var i går, bara för att det inte var grått och regnigt.

Och trots att det är halvsoligt i dag fruktar jag redan nästa gråa dag. Nästa gråa dag när jag inte ens har någon här att sura på. När jag sitter ensam i mitt kala, kalla rum och äter spagetti med ketchup.

Redan för många år sedan sa jag att det här är min sista vinter i Finland. Sedan dess har jag levt minst fem vintrar i Finland. Nu är jag litet längre söderut, och lite längre västerut – men det spelar ingen roll. Det måste finnas något bättre.

Jag står inte ut.

5 responses

  1. Voj vännen! Nä Göteborg är nog ingen vidare förbättring i höstväg. Atlanten pockar på, det regnar från alla tänkbara – och otänkbara – håll och man ba KAN NI LYFTA BORT DEN HÄR VÅTA FILTEN NU FÖR FAAAAN. Kom hem före vintern, då fryser allt det som nu är vått till och folk åker kana längs med gatorna och köar in till Sahlgrenska akuten.

    Önskar så att jag hade kunnat komma och hälsa på.

    Solkusten, nästa?

  2. Nu låter jag som en glad (?) pensionär, men nyss hemkommen från Gran Canaria (!!!) måste jag bara säga det – en vecka där, det gör så susen. Så susen. Inte bara själva veckan, utan också det att ha något att se fram emot. Och veckan, den fungerar lite som balsam, för att fortsätta på hårspåret. Den gör lite gott i några dagar efteråt också.

    På tal om pensionärer, jag bestämde mig under den här veckan att jag som pensionär ska bo vinterhalvåret i solen.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *