Blue Jasmine. Det bästa jag sett sen The Intouchables. Möjligtvis det bästa Woody Allen gjort sen Annie Hall. Gick hem från biografen, klockan var elva, det var fortfarande asvarmt och jag hade ett stort hål i magen. Just där själen sitter.
Måste uppehålla mina tankar med ovärdigt och sanslöst obetydande internetdravel för att inte falla ner i en postfilmstraumakoma.
Åch! Vad skönt att höra! Jag var rädd för att gå och se den efter hans senaste misslyckade Romspektakel. Ville inte bli besviken igen. Men NU ska jag se den!
Jag vet! Romfilmen var ju lite av ett bottennapp och det var kanske därför jag inte hade så vansinnigt höga förväntningar nu heller. Men OH MY GOD, alltså. Har aldrig sett Cate Blanchett så bra.