Ah. Måndag, höst (sensommar? Indiansommar? Brittsommar?), det nya livet. Har inte ni också en känsla av att livet liksom börjar på nytt varje måndagsmorgon cirka klockan sju? Alla synder raderas, alla fel blir rätt.

Idag känns det extra viktigt att börja Det Nya Livet. Skulle eventuellt behöva den där nya kalendern för att det ska funka.

Vi ser.

Bilden nedan får beskriva mitt humör. Jag kallar den: Övergiven och ensam på Finlands mest deprimerande tågstation