TUSEN SOPPOR OCH EN BATONG

Jag kan fan inte tro det. Jag är sjuk igen. Igår kväll täpptes min hals igen och idag pratade jag snyftande med min läkare i telefon och frågade vad jag skulle ta mig till.

Hoppa i en taxi och kom hit, GENAST, sa läkaren. Okej, sa jag. Och trots att mina infektionsvärden var 200 enheter lägre än när jag först blev sjuk, var dom igen förhöjda.

Merde! skrek jag. Sen grät jag en skvätt när läkaren strängt förbjöd mig från att åka till Stockholm imorgon. Min enda semesterresa! Jag skulle ju se The xx och Kate Nash! Jag skulle gå på festival! Jag skulle umgås med världens bästa Patricia!

En känner ju lite att en vill gnälla olidligt mycket och berätta för alla hur synd det är om en. Men en försöker ju låta bli. En gör ju sitt bästa. En håller ju upp en glad fasad (förutom hos läkaren och när en går upp till redaktionen med sjukintyget och får kramar av kollegor och just då brister ut i darrande ynklig gråt). Men nu ska en däcks framför en sorglig film och i fosterställning yla mot månen.

(Ja, rubriken syftar till att jag på vägen hem från läkarn köpte cirka tusen soppor och lite bröd så jag ska klara mig hela veckoslutet. Jag hatar soppor.)

20130829-205856.jpg

6 responses

  1. VOJNÄÄÄÄJ! Det är så INTE rättvist! Jag hoppas, hoppas, hoppas att du blir frisk genast! PARANE HETI! Hjälp fås av mig. Jag kan laga plättar åt dig. Eller våffloooor!

  2. jos ei olis huomenna hoitopäivää, tulisin ilfartia sinne sua hoitaan, katotaan maanantaina

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *