Olyckornas kväll. Tillbringade ett par timmar pÃ¥ traumajouren pÃ¥ Maria Sjukhus igÃ¥rkväll. Hade tidigare under kvällen bestämt mig för att dra en vacker bÃ¥ge genom luften (som i slowmotion, och det enda jag kunde tänka pÃ¥ var “herre sÃ¥ pinsamt vad ska alla andra tro nu!”) och landa med knät i ett kras rakt in i en vass sten. Mycket läskigt, kan jag tala om.
Men ändå, sex veckor med en skena på benet är mycket bättre än ett sprucket huvud.
Och kids, platåskor är inget att rekommendera i somriga parker innehållande klippor.
PS: läkaren på akuten får minus tio poäng. Röntgade mitt knä först efter att jag insisterade. Glömde ge med en massa papper. Skötaren får däremot cirka tusen poäng för att han var lugn och förklarande.
Men OBS. Det var inte lika coolt som Greys Anatomy, även om jag fick åka rullstol.
ÅH NEJ! Är du okej? Hör av dig om du behöver hjälp av grannarna (alltså oss). Vi kan springa till Alepan och köpa riskakor (och annat du äter).
Jag är okej! Har knäfraktur och vänjer mig vid att hoppa runt på kryckor. Värre än så är det inte.
Kan ju faktiskt hända att jag behöver hjälp, så TACK! Ringer dig genast riskaksförrådet börjar sina! Tur man har många vänner i stan annars, skulle vara surt att vara helt ensam och invalid.
Jag väntar på ditt samtal.
Oj oj :( Inte alls trevligt (kan jag tänka mig). Krya på dig! Och jag hjälper också gärna till ifall det behövs något, typ brunch mat på en fin söndag? :)