HÄR LIGGER JAG OCH BLÖDER

Som cirka sist i världen läste jag just ut Jenny Jägerfelds Här ligger jag och blöder. Jag ger den fullpott.
Det allra bästa med boken var att den på INGET vis fokuserade kring huvudpersonens utseende, endast stil. Inga meningar om kroppsformer eller kindben, om näsor eller lår. Så vansinnigt befriande. När jag, ganska mot slutet av boken, insåg att det faktiskt var så att det inte talades om utseende i rent kroppslig form blev jag så till mig att det var ungefär det enda jag kunde tänka på under resten av boken.

Några favoritcitat:

“…eller om han hade tur: knulla med Denise eller något annat tjugofemårig pageklippt kulturoffer.”
“Mitt hår var svart och hans rödblont, men själva frisyren var densamma. Vi skulle aldrig kunna bli ihop, tänkte jag barnsligt nedslaget. Man kan fan inte bli ihop med någon som har samma frisyr som man själv.”
“Jag kände för att upplysa honom, pappa och hela världen om att man kunde ha svarta kläder på sig utan att skära sig i armarna. Att man inte behövde vara suicidal bara för att man vägrade gå runt och le och vara tillags hela tiden.”
“Hon uppskattade inte makabra skämt. Det var det förresten få som gjorde. Fascinerande få.”
“Jag tycker egentligen det är löjeväckande att slentrianmässigt avsky skolmaten. Det är som att sparka på någon som redan ligger på marken och vrider sig i dödsparoxysmer.”
“JAG KAN VERBALISERA MIN ÅNGEST!”
“…och det gjorde mig så obeskrivligt trött att jag nästan fick akut narkolepsi.”

Läs den. (Eller alla har väl gjort det ren. Nu ska jag läsa Lisa Björbos Allt jag säger är sant. Den är säkert minst lika bra.)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *