Ändrar ni också beteende beroende på vad ni har på er? När jag sitter i spåran i mina för stora slackerjeans, sneakers och mössa breder jag ut mig som värsta hiphopfaijan. Har jag på mig stuprör och converse sitter jag lite slappt med benen i kors och förflyttar mig sedan målmedvetet framåt. Har jag kjol är jag sofistikerad och trippar fram, även om jag inte har klackar.
Nu sitter jag slappt och promenerar sen runt som om jag hade all tid i världen. Yo.
När man drar på sej vissa plagg drar man samtidigt en annan attityd över huvet absolut! Alltid hänger mitt huve ändå inte riktigt med och resultatet är ibland att jag sen går omkring och är obekväm..
Oh yes indeed! Kanske det tydligaste exemplet är frÃ¥n förra nyÃ¥ret dÃ¥ en brud började stöta pÃ¥ mig pÃ¥ en nattklubb. Hennes händer började söka sig innanför min kavaj, hon ville sitta i mitt knä etc. Jag var dock vid tillfället klädd i smoking, vilket (för mig) bär med sig en ytterst…”gentlemannamässig” inställning. Jag tänkte till och med: “det här är inte nÃ¥got en gentleman gör, inte pÃ¥ en nattklubb”. Det hela slutade med att jag avfärdade hennes försök, vilket verkligen inte uppskattades och jag fick en utskällning och blev anklagad för att vara homosexuell och “förälskad i mig själv”.
Men tillbaka till ämnet…
Om jag har lagt fram en välplanerad outfit kvällen innan har jag lättare att ta mig ur sängen och gÃ¥r med lättare steg till jobbet pÃ¥ morgonen. Är jag “rätt” klädd förändras min attityd till “ready for business!”.
Ã…hh det här är jättejättespännande! Jag har själv tänkt pÃ¥ det här länge. En svensk konstnär gjorde ett experiment i just det här förra Ã¥ret och utställningen hölls i juni i Stockholm. Hon provade att gÃ¥ i mer “business”-kläder i ett halvt Ã¥r och sedan mer “punk”-kläder i ett halvt Ã¥r. Sen förde hon dagbok och tog bilder. Det visade sig att kläderna projicerade en viss roll. Fast det var antagligen halvt medvetet sÃ¥ är det ganska coolt att kläder kan helt konkret skapa en ny identitet.
Jag har alltid hittills mest tänkt att det är tvärtom. Vi väljer inte bara kläder som är snygga utan ocksÃ¥ kläder som beskriver vÃ¥r personlighet/identitet. Hur ofta hör man inte i provrummet nÃ¥n säga att “snyggt plagg, men det är inte min stil”. Men egentligen kunde man ta det ett steg vidare: skapa en ny identitet genom att gÃ¥ i kläder som inte är ens egen naturliga stil. Jag sku helt gärna testa pÃ¥ hur det känns att “vara hiphoppare” till exempel. Jag har till exempel märkt att jag svär varierande beroende pÃ¥ vilka kläder jag har pÃ¥ mig. Hur sjukt är inte det!
Nä, jag är alltid spurgo. Utom då jag har kort kjol och högklackade skor. Då känner jag mig som en prostituerad.
Låter verkligen bekant! Huruvida man sitter på en föreläsning med värsta myströjan eller iklädd proper kavaj påverkar ens attityd till studierna, kan jag konstatera efter oerhört vetenskapliga experiment.
Jepp – ibland gör jag sÃ¥ här. Kjol och högklackat fÃ¥r ju inte en att känna sig som James Bond men kanske som hans sällskap :-)
Lösa jeans gör mig lite till kille osv.
Ryktet säger att du skall på Elle style Awards! Vad skall du ha på mig? Jag har bara mögliga kåpor. Kan jag komma i en möglig kåpa? Vavva? Hjälp mig!