Inspirationen

Något som däremot suger med mitt jobb är att jag måste skriva hela tiden. Förstå inte fel nu, det är ju det jag vill göra, att skriva – men det tär liksom på mitt eget skrivande. Att hela dagarna sitta och plita ihop notiser, artiklar, bildtexter och så vidare, gör att när jag väl är hemma tar kreativiteten liksom slut. Jag vill inte mer då. Men hellre jobbar jag med något jag tycker om och offrar lite av de privata projekten än tvärtom – jobbar med nåt som inte är min dröm och gör privata projekt vid sidan om.

Efter två veckors skrivlöshet (ja det heter faktiskt så. NÅ HAHA. sure.) känns det äntligen som det kunde vara okej att sätta bokstäver efter varandra igen.

Kanske jag kommer på nåt sätt att göra både jobb och privat nån dag. Måste väl vänja mig vid att jobba med ord först, har ju faktiskt inte gjort det alldeles galet länge.

Så att.

2 responses

  1. Jag vet precis exakt på pricken vad du menar. Det resulterade i att jag helt lade av med att blogga – känner mig friare! Hoppas ändå du lyckas hitta nån balans som passar dig. Vill ba påminna dig om att man inte måste blogga, fast det är kiva. Viktigast är att minimera ångest, all sorts ångest. Också “jag-borde-nog-blogga”-ångesten är nåt negativt fast ändå av mindre kaliber än “världen-är-en-hemsk-plats”-ångesten. Du förstår vad jag menar!

  2. Mmm,.känner igen mig i det du skriver, men jag är frilansare med betoning på fri, mer en livstil än jobb, rik blir man aldrig, men jävligt kul har man ibland/alltid eller allt som oftast ute i den ibland så lilla stora världen. Men, man måste klara av att hålla isär sina jobb och privata ord, jobbord är pengar, privata medicin för hjärta och själ så att man orkar skriva pengar. Ha det i din skrivlöshet, ord kommer när de kommer.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *