Sådärja. Nu har jag bloggat helt sjukt mycket.
Känner mig oerhört tillfredsställd. Nästa gång kanske jag bloggar om nåt intressant också. Eller till och med roligt.
Men jag kan inte ge allt på en gång, speciellt inte eftersom jag de senaste veckorna varit ungefär lika intressant, rolig och snygg som en nergrävd markatta.
Tudeloo!
Bara sÃ¥där annars…För länge sen skrev du ett inlägg om jeans och hur de redan efter nÃ¥gra dagar blivit pÃ¥siga i knäna (eller nÃ¥t liknande). Jag hittade lösningen pÃ¥ problemet idag när jag surfade pÃ¥ olika klädforum; man mÃ¥ste helt enkelt fÃ¥ vanan att dra upp byxbenen en aning dÃ¥ man sätter sig ner.
Jag skulle väl egentligen ha satt in detta som svar på inlägget det gällde men vem orkar söka efter det? :P
Meh äsch. Vad jobbigt liksom. Speciellt med tanke på att de flesta jeans jag har är tajta (förutom vid knäna). Går liksom inte så lätt att dra upp ett par byxor man knappt få på sig varje gång man ska sätta sig ner. :D
Kanske det bara inte är meningen att världen ska använda stuprör. Tur att shortssäsongen börjar.
Stuprörsjeans blev utformade av kapitalistiska marknadskrafter som försöker få folk att konsumera mera jeans när knäna blir floppiga.
Yey capitalism :D
Jävla kapitalistbyxor!
Jag minns att vÃ¥r lärare i lÃ¥gstadiet alltid tog i sina byxor just sÃ¥ som beskrivs ovan innan han satte sig ner. Tyckte det var jobbigt, vet inte varför. Säkert för att jag inte fattade den praktiska funktionen och det sÃ¥g sÃ¥ tillgjort ut. Har tänkt pÃ¥ det där – saker man tyckte var skumma när man var liten för att man inte fattade varför folk gjorde det och sedan som vuxen fattar man det plötsligt. Som att jag tyckte att det var sÃ¥ KNÄPPT att Kalle Anka torkade sig frÃ¥n axlarna nerÃ¥t, eftersom jag alltid virade in mig i hela badlakanet direkt och nästan tyckte det var lite pinsamt och töntigt att han torkade kroppen sÃ¥där exhibitionistiskt. Sen som vuxen insÃ¥g jag att det är ju sÃ¥ man torkar sig – uppifrÃ¥n och ner eftersom motsatsen blir meningslös dÃ¥ vatten rinner nerÃ¥t. #slutpÃ¥idalinasroman