Jag har känt mig ganska okej med vintern den senaste veckan. Eller kanske de senaste två veckorna.
Troligen för att det varit lite mildare, inte snöat och våren har anats där i slutet på den fanatiskt långa tunneln.
I dag vände allt igen. Jag riktigt känner hur min livsglädje sugs ur mig och min ryggrad fylls av isande kyla medan snöstormen går på utanför fönstret. Helst vill jag bara stå i en kokhet dusch hela dagen. Varje cell i mig skriker efter värme och sol.
Jag står inte ut. När blir det vår?
Catariina, har du ätit D-vitamin i vinter?
Nä, sori för pekpinnen. Du e int ensam som tycker att myki suger just nu. Int vet ja om det hjälper dig, men så e det nog. Kramin.
Camilla! Jag har de facto ätit D-vitamin. … lite sporadiskt sÃ¥där. :) Puss! Snart är det vÃ¥r!
Jag hatar ocksÃ¥. Hatar. Mycket. Men sen tänker jag att det blir sommar och att man är sÃ¥ mycket gladare över den där parken dÃ¥ än jag föreställer mig att man skulle vara om den var tillgänglig hela tiden (fast det är möjligt att det bara är skitprat, jag kanske skulle älska parken genuint mycket varje dag dÃ¥ ocksÃ¥. Fast jag skulle kanske ha större risk att bli alkis? Parköl…mmmm…)
Alltså jag ville bara kasta mej ner i en snödriva och ge upp när jag skulle hem från jobbet. Aldrig har promenaden till tåget kännts så lång. Aldrig har jag längtat lika mycket efter en bastu. Jag. Orkar. Inte. Mer.
Vill ha parkölen NU.