Galamuijan

Vet ni, imorgon ska jag på ny gala. På Emmagalan. Jag blir helt lyrisk över mig själv när jag får gå och mingla med kändisar.
Eller ja.
Mingla hatar jag ju.
Och inte hinner jag ju göra det heller.
Dessutom är jag rädd för kändisar.
Och inte känner jag igen dem heller.
Men jag får gå på gala! Tror ni jag kan gå i mina nya skor? Eller måste jag ha klackar?
ELLER måste jag kanske köpa nåt nytt? Typ en klänning?
Mmmm, ny klänning.

12 responses

    • Men vad tror du, kanske jag känner igen dem efter imorgon? Efter att ha gått fram till diverse people och varit att “anteex mut kuka sä olitkaan..?”. Det borde lära mig. :)

  1. I would looove to go to en gala. Det skulle ge mig en ursäkt för att ha på smoking.
    Hell, ja funderar ju t.om att gå på opera bara för att ha en ursäkt att ha smoking :P

    • Du borde kanske ha mitt jobb! :D Eller så kunde du bli studerande igen och sporta med att gå på alla årsfester som ordnas i landet. Shit, jag har ju fortf kvar lånesmokingen från bloggalan, kanske jag borde ha den på mig ist för klänning. :D

      • Klädseln på årsfest är väl egentligen högtidsdräkt, alltså frack. Att komma i smoking skulle då vara ett grovt faux pas.

        Får väl nog satsa på att stjäla ditt jobb då istället :P

          • There is a time and place for everything, inklusive individualism och att “sticka ut”. Bröllop, begravningar oct frack-tillställningar hör, enligt min mening, inte dit. Med sin klädsel visar man hänsyn till sina värdar och tillfället i helhet.

            Att klä sig i smoking* då det är frack som gäller skriker rakt ut att man bryr sig skit i tillfället och i vad värdarna tycker och bara vill vara annorlunda. Man bär inte rosa på en begravning just av hänsyn till de närmast sörjande. Då borde man också kunna visa samma hänsyn vid festliga tillfällen.

            *Intressant nog vore det mer accepterat att bära mörk kostym (fastän den är ett steg UNDER smoking på formalitetsskalan), eftersom det i så många sammanhang numera är accepterat.

            But I digress… :P

  2. Serppis! Skillnad på begravning och årsfest vill jag påstå. Årsfest är ändå studentikost och kan kanske tom vinna på att moderniseras lite. Man kan ju faktiskt klä sig överraskande och annorlunda och ändå visa hänsyn och respekt, om man gör det smakfullt.
    Man måste ju sticka ut vid såna tillfällen när man vet att värdarna är okej med det, och det känner man nog på sig. Tjing!

    • Jovisst är det skillnad på begravning och årsfest. Jag syftade på *principen*. Visst KAN man visa hänsyn genom att smakfullt töja på gränserna en aning, även med festklädsel (det är därifrån som smokingen t.ex fått sitt ursprung), men faktum är att eftersom ytterst få känner till “reglerna”, varför högtidsklädsel ser ut som det gör, kommer alla försök att modernisera (även med smakfullt goda intentioner) högst antagligen bara leda till en nedgradering av formaliteten och en “alla gör vad de vill”-attityd. Tillställningen blir sist och slutligen en vardaglig affär. Just eftersom klädkoden är “högtidsklädsel” ÄR det en signal att man INTE skall sticka ut utan hålla sig till formen, traditionen.

      Förutom det bör tilläggas att klädkoderna smoking och högtidsklädsel för män är ytterst tacksamma. Man vet exakt vad man skall ha på sig och om man bara följer reglerna kommer man att se fantastisk ut.

      En av grundidéerna med frack och smoking är att det skall fungera som en “uniform” och sätter alla på “samma nivå” oberoende om man är grisfarmare från vörå eller republikens president. Det skapar en känsla av gemenskap och samhörighet som går förlorad om man släpper klädseln helt fri.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *