Var så himla glad när jag kom hem.
Har köpt en ny fin moleskine-kalender för nästa år. Tänkte att en mindre modell får räcka eftersom jag kommer att ha FASTA ARBETSTIDER och HELTIDSJOBB nästa år och inte behöver allt utrymme att skriva in diverse intervjuer och fotograferingar på dagarna.
Plus!
Gick via posten och hämtade ut mina Levi’s jag köpt via Syrrans för ett tag sen. Perfekta! Okej, jag är lite för tjock för dem men det kommer att ta sig. Dom gÃ¥r ju pÃ¥ och kan användas iaf. Lyckan i det liksom. (De är förresten bootcut. Är pepp. Älskar utsvängda byxor.)
Sen när jag kom hem städade jag lite i mitt badrum och rÃ¥kade kasta min nya telefon i vessabyttan. SÃ¥ all glädje är nu utbytt mot … ja främst likgiltighet. Är sÃ¥ trött pÃ¥ mig själv för klantighet. Efter diskussion pÃ¥ fb fick jag fram att det bästa sättet att rädda den är att sätta den i ugnen med lampan pÃ¥, och sedan i ris. SÃ¥ nu har jag en telefon i ugnen. Snäppet bättre än en bulle. Om den bestämmer sig för att gÃ¥ sönder totalt tänker jag utrota mig själv.

Ska nog ta och tröstäta lite.