Igår hade jag ju min första riktiga gäst på besök i Singelhushållet. Alltså Puva.
Jag har känt Puva i ungefär, tja, fyra månader?
Vi talade om det igår också, att när man är ung och studerar och så, då är det naturligt att man får nya vänner, men är man över tretti händer det mycket mer sällan. Därför är jag så himla glad över att ha träffat Puva och att vi klickar. Vänner är ju ba så sjukt viktiga, i alla livsskden, men kanske extra viktiga när man har ett krossat hjärta och försöker komma på fötter igen.