Hur skulle ditt liv bli?

Linn funderade på hur hennes kids skulle bli om hon hade fått bestämma före kidsen fötts. Nåh, eftersom jag inte hör till skaran mammabloggare (fän!) så får jag hitta på mitt eget hur-skulle-det-se-ut.

Osökt kom jag att tänka på klichén hur ska ditt liv se ut om tio år. Hur trodde jag mitt liv i dag skulle se ut när jag var 20-åring tro? Det värsta är att jag inte vet. För när jag var 20-ish låg jag på botten av min säng och led av den värsta depressionen i mannaminne. Jag sov hela dagarna, vakade hela nätter och festade till det ordentligt på veckosluten. Däremellan satt jag hos psykologen och bölade ögonen ur mig. Jag hade inga stora förhoppningar på framtiden, visste inte vad jag ville göra och brydde mig inte så mycket om det heller. Jag orkade liksom inte kämpa för att ta reda på vad jag egentligen ville göra. Så jag låg där i min säng och stirrade.

Efter ett tags stirrande och bölande sökte jag till en folkhögskola jag i misstag googlat fram på nätet och studerade drama i ett år. Och vet ni, på en dramalinje får man vara hur jävla dramatisk som helst. Man kan leva ut all sin frustration under ett års tid, vara precis så flummig och emo (fast det ordet fanns inte då ännu, men det var det vi var, emo kids) som man bara orkar – alla andra är ju ändå precis lika. Efter det året trodde jag att jag skulle bli skådespelare eller regissör, men jag blev medianom och journalist. Och för att vara helt ärlig är det ganska okej. Just nu.

Jag lever i den tron att jag kan göra vad jag vill, att jag inte behöver binda mig till ett särskilt mönster och därför kan jag inte säga hur mitt liv skulle se ut om ytterligare tio år. Och det är okej det också. (Fast helst skulle jag vara stenrik och bo i NYC år 2021.) För det blir ju ändå sällan som man tänkt sig.

6 responses

  1. fint och ärligt skrivet! det du gick igenom som 20-åring låter exakt som det jag gick igenom som 28-åring. hade visst 30-års kris ett par år i förväg.
    efter det har jag bestämt mig för att aldrig mer planera framtiden, eftersom det finns en så stor risk för att man blir besviken.
    avskyr t.ex. frågan man ofta får i arbetsintervjuer: “var ser du dig själv om 5-10 år?”…

    • Usch ja! Man borde förbjuda såna frågor. Är det inte lite inrutat att planera tio år framåt, liksom.

  2. Jättefint skrivet! Jag försöker också undvika planering, jag har förr planerat allt helt för mycket. Nu vet jag vad jag gör fram till 15 september. Efter det har jag ingen aning och jestas så skönt det känns.

    P.S. Du är jättefin!

    • Är det inte skönt att ha framtiden öppen? Det tycker i alla fall jag. :)
      Och tack, DU är fin!

  3. ah, alltid lika skönt att höra om någon som haft en kris och kommit ur den. kan inte sluta älska såna historier. låter kanske hemskt :P

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *