Nu har Boyfriend varit borta i två veckor. Och inte syns han till ännu heller. Ryktet säger att han uppenbarar sig om ytterligare en vecka.

Under den här tiden som singelhushåll har jag hunnit komma ihåg både bra och dåliga saker med att bo ensam. Före BF och jag flyttade ihop bodde jag ju med den bästa av kämppisar, min underbara Lintsi. Så det var ett bra tag sen jag bodde helt för mig själv.

Bra saker med att bo ensam:

Du får äta makaroner precis när du vill
Ingen bryr sig om du inte torkar upp smulorna efter dig
Du kan lämna ditt kretiva kaos i vardagsrummet och fortsätta på projekten flera dar senare utan att nån irriterar sig
Du kan lämna fram så många par skor i tamburen som du vill
Du kan titta på SATC-filmerna hur många gånger som helst (har sett båda två gånger sen han for)

DÃ¥liga saker med att bo ensam:

Roskisen hinner börja lukta illa förrän den är full
Du kan sällan tvätta fulla tvättmaskiner eftersom 14 par trosor och strumpor inte tar så mycket utrymme
Du kan inte steka plättar eftersom det inte är kosher att äta ett helt plättberg ensam
Det kan gå flera dar utan att du talar med någon, mitt i allt glömmer du hälften av alla ord
Ingen dammsuger
Ingen underhåller dig eller pajar dig på ryggen
Du saknar din Boyfriend helt sjukt mycket

Summan? Det är inte så himla roligt mera. Anttu får gärna börja komma hem från Amerikat.

Måste nog se på SATC och tycka synd om mig själv en stund.

EDIT EDIT!
SATC kommer ju faktiskt på tv ikväll! Lyckan!