Enda orsaken till att jag för tillfället vill skaffa mig en liten toddler är för att bli bjuden på sånahär middagar. Eller sånahär träffar.
Åh. Bebis. Åh, mammabloggare. Åh, familjemiddagar med andra familjer. Det är liksom inte helt okej att vara utan kid när man är tretti. Måste. Skaffa. Bebé.
Svår familjeavundsjuka för tillfället.
Jag ser gräsligt fram emot vår dejt nu, på riktigt. Det här var ju rysligt underhållande! Vill nu inte alls krascha din illusion :) men ganska fort märker man nog att kuva päältä kaunis. Jag menar; vill du ha allt som kommer på köpet? Vid sidan om allt socialt liv (som nog är ganska skralt).
Annars kunde ett lÃ¥n fungera. Iaf tills du fixat ditt eget lilla team. Kanske vi kan utveckla ett ‘lÃ¥na-bebisen/toddlern’ system? Det skulle vara sjukt bra. ‘Barnet – vÃ¥rens hetaste accessoir som ger dej tillgÃ¥ng till alla de bästa festerna’. Eller ‘get a Kid – and You’ll be splendid!’
TÃ¥l att utvecklas.
Det är ju det, jag är fullt medveten om att det inte alltid är så himla perfekt och framförallt inte lätt att ha kids. Därför är jag inte helt hundra på att börja skaffa riktigt ännu – måste få socialisera ett tag till först. :)
Men jo, man kunde kanske fixa ett bebisbibliotek! Gratis att låna upp till en månad – böter om kiden återlämnas för sent. Jag ser möjligheter till att utveckla det här. Måste ta med anteckningshäftet på dejten.
Jag är också så bebisugen så jag dör. Men det passar inte in riktigt ännu. Som tur är har kusinen fått en liten en som jag får gosa med lite emellanåt.
Fast jag vill mest ha allt det där runt bebisen. Du vet, kunna tala om hur länge hon sover på dagarna, hurudan bebimat hon får och så förstås att bli bjuden på middagar med andra barnfamiljer. :) Så ungefär.
Jag skrattar ihjäl mig. Du är så rolig.
Jag brukar tänka att jag skulle kunna ha barn för att jag kanske skulle bli vettigare som människa. Men jag betvivlar detta.
Ja! Jag tänker också på det ibland, man sku liksom växa upp och kanske ta lite mer ansvar och så. Men som du säger, kanske det inte är en absolut sanning.
Haha, den omryktade mammabloggträffen skapar ett sug! Hoppas du kan haka på snart ;)
Jamen ja, man känner ju sig så utanföööör när man inte klämt ut en bebis. :D
Äh, bloggmammaträffen är också till för bloggmammawannabes. Inte var vi enbart mammor i fjol heller. Alla som klarar blöjsnack utan att himla med ögonen är välkomna!
Fast det kanske man inte gör om man inte har en knodd? Man vet inte. Borde kanske testas nån gång.
Det är nog ganska ointressant för en vars vardag inte kretsar kring att få en familj att fungera. Tyckte jag i alla fall. Men välkommen med och testa 12.3! Har du tur så håller vi oss till helt andra samtalsämnen!
ja, du kanske menade detta inlägg främst i humorsyfte men alltsÃ¥ jag vet sÃ¥ vad du menar! eftersom jag är typ den sista i kompiskretsen som inte ännu har barn, upplever jag nog ofta att jag lämnas utanför. de med barn umgÃ¥s mest med andra med barn och ibland kan jag höra kommentarer som att man inte vill utsätta sina barnfria vänner för familjehässäkkä när det ju inte alls e sÃ¥ jag upplever det! men det är synd att det ska bli sÃ¥, man vill ju inte förlora sina vänner heller bara för den skull att man är i olika skeden av livet. äsch, sÃ¥ flummigt det nu blev…
Det finns alltid en gnutta sanning i allt. Och jag vet precis vad du menar. Precis. (Vi ska diskutera det här nån dag, du och jag. Har saker att säga.)
det ska vi göra, absolut! känns lite som ett ganska känsligt ämne faktiskt, därför har jag int “vÃ¥gat” skriva om det pÃ¥ min blogg, nÃ¥n blir ändÃ¥ sÃ¥rad…