Jag har alltid drömt om vin och baguettepicknickar vid foten av eiffeltornet. Och gör det fortfarande. Jag drömmer om smÃ¥ caféer i Montmarte och häng vid Seines stränder. Jag drömmer om arroganta fransmän som snäser av mig, om vackra fransyskor med hÃ¥r under armarna och andra myter och klischéer. Jag vill snegla mot triumfbÃ¥gen och veta hur det faktiskt ser ut pÃ¥ Gar du Nord. Eller Sud. Eller vad var det dom där stationerna hette pÃ¥ franska. Jag vill använda den enda franska mening jag kan (C’est une coquelicot). Jag vill dricka kaffe med mjölk. PÃ¥ franska.
Den parisiska lyckan infann sig i gÃ¥r. Min vän ringde och sa att hon fÃ¥tt jobb i Paris och kommer att bo där hela Ã¥ret. I det ögonblicket gick det upp för mig att i Ã¥r, i Ã¥r är Ã¥ret dÃ¥ jag faktiskt kommer att fÃ¥ uppleva fransmännen, eiffeltornet och vinpicknickarna. 2011 är det Ã¥r jag kommer att fÃ¥ berätta Ã¥t alla att där, där är en vallmo. Men pÃ¥ franska. C’est une coquelicot.
I år Paris, i år är året då vi träffas. Det är du och jag eiffeltornet, du och jag.
Alltså guuud, du ji för roooli!
Jessica. Du, jag och Paris. Vad kan gå fel?
Allt! Jag har inget lokalsinne och du kan inte franska! :) Näää… det blir perfekt!
Är det Jesko du skriver om??!!! I så fall är vi två som bokar Paris-resa i år. Jag har ju i och för sig varit där och såg stan så som en hög fransman (eller var han från Algeriet?) tyckte man skulle se den, springandes förbi alla sevärdheter tills två av mina tre väninnor hade skavsår så de grät. Tror det bara kan bli bättre =)
Ouiii! Det är jag! Jaa, kom kom!
Jag tänker: två sommarmånader i Paris. Jag kan leka författade och konstnär! Mmmmm.
Hahaa, bästa inlägget på länge!!! Jag skrattar så jag dör.
Och jo förresten, jag vill också till Paris!!!