Jag utsatte min mamma för värsta tonårskrisåren när jag var kid. Hon oroade sig om nätterna och tjatade om dagarna. Jag vägrade lyssna och gjorde som jag ville. Jag tror att vi lärde upp varandra där litegrann, mamma lärde sig att jag klara mig och att jag måste göra mina egna misstag (kliché jag vet, men ack så sant) och jag lärde mig till slut att respektera och lyssna. Och bli en god dotter. Idag är jag en fenomenal dotter! Ni skulle bara veta. Min mamma är min vän, vi har mycket kontakt och jag är livrädd för den dagen när hon inte finns mera. Livrädd!

Min far har jag inte sÃ¥ mycket kontakt med. (Jag tänkte skriva “nuff said” här efter, men kom pÃ¥ att det kan lÃ¥ta onödigt bittert. SÃ¥ jo jag är bitter, men det kanske är nÃ¥got man kommer över nÃ¥n gÃ¥ng?)

Mamma har lärt mig allt jag kan om matlagning, det börjades redan i tidiga år.